Två näst intill perfekta skapelser

Jag tittar väldigt mycket på film, speciellt nu för tiden, arbetslös som man är. Men det är inte ofta man snubblar över något så annorlunda som en näst intill perfekt film. Nu har jag faktiskt haft lyckan att se hela två stycken redan, under 2008 alltså. Senast var när jag såg bröderna Coens film No country for old men. Nu har jag alltså fått känna på den lyckan igen, att se en näst intill perfekt film. Filmen jag pratar om är Lars and the real girl. Lars är en ung man som trivs bäst själv och flyr, bokstavligen, andras närhet. Hans bror och svägerska vill inget annat än att han ska träffa någon och Lars ger till slut med sig, han köper sig en plastdocka i human storlek på internet. Han inbillar sig att Bianca (som dockan heter) är lika verklig som vem som helst och hela staden får anpassa sig efter Lars & Bianca. Det var lite kortfattat om vad filmen går ut på, sedan utvecklas detta till en varm och mycket känslosam historia för alla inblandade. Musiken, fotot, karaktärerna men framförallt skådespelet är lysande. Ryan Gosling, Kelli Garner & Emily Mortimer får mig verkligen på fall alla tre. Det är just det lysande skådespelet som gör det, framförallt Ryan Gosling som nästan är bättre än vad han var i Half Nelson. Filmen har även ett perfekt tempo och den tilltalade mig verkligen på alla plan. Under en viss bowlingscen rusade mina tårkanaler igång och jag kunde inte hjälpa att det rann något ner för kinden. Och det var just tack vare Ryan Gosling & Kelli Garners perfekta skådespel plus den underbara musiken. Jag råder alla att se denna film, precis som jag råder alla att se No country for old men för dessa två filmer är de bästa jag sett på mycket länge. Filmer som har en stark känsla, nu har ju dessa två filmer två olika känslor men det är ändå filmer som sitter kvar. Om ni ska se några filmer under år 2008 så tycker jag definitivt att ni ska se dessa två. Men vem vet? Det kanske kommer mer näst intill perfekta filmer under årets gång. Den som lever får se.