Vad är normen och vem är egentligen kufen i våran tillvaro? Är det rätt att vara si, eller är det rätt att vara så? Det har jag reflekterat över den senaste tiden. Vad är det korrekta och det mest passande? Är verkligen alla människor som dom önskar att vara? Jag försöker vara den jag verkligen är men man lurar sig själv ibland, i vissas närvaro är man si, och i andras så. Det kanske bara beror på human anpassning. Man är inte den man vill i alla sammanhang, men man får ju inte vara enfaldig. Ibland vill man inte vara den man är, ibland vill man ge sken av någon annan. Och ibland kan man helt enkelt inte vara sig själv, även fast man helst skulle vilja bryta sönder den konstlade fasaden. Så hur ska man då veta vem som är kuf, egentligen? Alla är vi ju så olika, men ändå inte.
Det här är självbedrägeri.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är jag som är kufen. Då har vi det avklarat.
Skämt åsido är det onödigt att leta efter kufen, för då hittar du honom garanterat. Och det är lika meningslöst att känna sig som kufen.
Allt ligger i betraktarens ögon. De iskalla blå.
"i vissas närvaro är man si, och i andras så" -Det är ju lite dumt, med tanke på att saker och ting lätt misstolkas och blir fel.
var dig själv!!!!!!!
Skicka en kommentar