Din livegna lakej

Kniven fastnade i ryggen, den ville inte komma ut. Den satt kvar och hon sa att hon aldrig ville se mig igen. Allt föll ihop på ett ögonblick, jag fann mig själv på golvet, gråtandes. Att ett helt liv kan skakas om på en ynka sekund är något jag aldrig kommer greppa. Helgen därpå hade hon redan funnit en annan, men jag var inte sämre jag. "So much for love" minns jag att jag tänkte. Du sa ju att du var min livegna lakej... jovisst. Du försvann, du försvann och du ignorerade mig, du ignorerade kärleken. Det tog slut, allt svartnade, mina ögon domnade bort, mina öron kunde inte urskilja några ljud längre, jag föll ihop, rakt ner på golvet med en ursinnig smäll. Det var jag som felat, du stod bara & tittade på. Allt var mitt fel, du försvann från mig. Jag ville försvinna, det var något jag också gjorde.