Der Untergang

De senaste dygnen har jag mottagit anklagelser, anklagelser om att vara för pretentiös. Är inte det något att vara stolt över? Utan pretentioner skulle världen sluta snurra, den skulle hoppa ur sin axel och glida ut i universum för att krocka med pluto och sedan försvinna ut i intet, över till andromedagalaxen för att aldrig återvända till vår kära vintergata. Människor skulle tugga fradga över de få som möjligen hade pretentionerna kvar och vi skulle gå tillbaka till tiden då vi endast gjorde eld med pinnar och vapen av stenar. Det är i alla fall vad jag förmodar. Och så vill vi väl inte ha det? Nej vet ni vad, tacka någon högre makt för sånna som mig.